Cykla mellan Sävsjöström och Målerås

År 1730 grundes Sävsjöströms bruk vid Alsterns utlopp under familjens Skyttes ledning. Till en början var bruket ett järnbruk men på grund av konkurrens från sjö och myrmalmen upphörde verksamheten i slutet av 1800-talet och ersattes av träindustri. Vid Smedjan finns ett par byggnader kvar från järnbrukets tid att skåda. Är du intresserad av den 350-åriga brukshistrien föreslår vi att du besöker Hembygdsföreningens informationstavla vid det gula huset, Bruksboden.

Se informationsskylten om Alstervik här med mer information här Pdf, 38.5 MB, öppnas i nytt fönster.

Under järnvägsbron rinner Alsterån från sjön Alstern ut till Pataholm i Kalmarsund. Här finns dammar som ger energi till hela 21 kraftverk. Den totala fallhöjden över havet är vid denna punkten 217 meter. Den sammanlagda årsproduktionen är cirka 27 miljoner kilowattimmar, vilket motsvarar energin för uppvärmning av 1600 småhus. Vid järnvägsbron kan fåglar som strömstare, gråhäger och forsärla skådas. Utmed en åsträcka på 15 kilometer nedströms, finns möjlighet attt fiska bäcköring, abborre och gädda. Uppdelat på sex zoner kan du fiska på väl iordningsställda platser med olika redskap och fångstregler.

Läs mer om Strömfiske i Alsterån här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Se informationsskylten om Alsterån med mer information här Pdf, 828.1 kB, öppnas i nytt fönster.

Mellersta Fallet sägs vara Sävsjöströms vagga. År 1730 flyttades en mjölkkvarn, en sågkvarn och en papperskvarn hit från Alstervik. Den nödvändiga vattenkraften var bättre här och senare 1831 byggdes ett nytt pappersbruk och även en snickerifabrik. Här tillverkades bland annat fönster och dörrar. Det som återstår av industriområdet idag är endast de gamla fundamenten. Runtom bruken fanns många arbetarbostäder. Här låg Gustavsberg och Sigridslund, båda uppkallade efter brukspatronens barn. Allt är dessvärre borttaget idag.

Se informationsskylten om Mellersta Fallet med mer information här Pdf, 21.1 MB.

Ångsågen i Skogstorp byggdes 1876, samma år som järnvägen till Nybro stod klar. Sågen hade två ramar och en stavsåg. Här producerades ohyvlade plankor, lister, ribbor och läkt av gran och fur. Ångsågen brann ner 1902 men byggdes snabbt upp igen. Den lades ner 1919 och ersattes då av Framnässågen väster om Sävsjöström. Här vid Skogstorp byggdes tidigt så kallade ox- eller hästbanor för transport av gods från Mellersta fallet där det fanns både mjölkvarn, stångjärnssmide, tråddrageri och senare snickerifabrik. När järnvägen kom anlades sådana banor från träindustrin i Skahus och från de stora skogsavverkningarna i söder. Söker du i riktning mot ån kan du se resterna av banan.

Se informationskylten om Ångsågen i Skogstorp med mer inforamtion här Pdf, 20.3 MB.

På järnvägsbankens sydvästra sida genomfördes i början av 2000-talet en naturvårdsbränning, en avsiktlig skogsbrand. Innan skogen industrialiserades släcktes inte skogsbränder efter blixtnedslag utan det bidrog till att många svampar, växter och fåglar som är beroende av bränd ved, fann sig väl tillrätta i dessa brandfält. I vår tid blir det allt viktigare att delar av skogen bränns för att skapa en variation av döda och skadade träd för att gynna den biologiska mångfalden. Arter som är hotade och som kan skyddas av naturvårdsbränning är brandnäva, mosippa, sandödla, raggbock och många svampar.

Kärngölsområdets naturreservat gränsar här också till banvallen. I naturreservatet möter du urskog upp till 140 år gammal och har du tur kan man se och höra tjädern.

Se informationsskylten om Naturvårdsbränningen med mer information här Pdf, 30 MB, öppnas i nytt fönster.

Cirka en kilometer öster om järnvägen ligger Höneström. Lastkajen vid Hönesström ger spår av tidig industri, under Orreforsbruk. Men det är nu främst ett naturskönt område som är väl värt en avstickare. Här fanns i slutet på 1700-talet en hammarsmedja som fick sin kraft från en fördämning i Alsterån; Höneströms-dammen. Smedjan som tillverkade bland annat spik, var i drift in på 1870-talet. På dess plats fanns senare ett sågverk under kort tid. Här kom järnvägen väl till pass. Industrin upphörde 1917.

Nere vid Höneströms-dammen finns fortfarande flera 1700-talsbyggnader bevarade; smeds-byggnaden, ladugården och järnladan. Från Höneström kan du vandra till Uvaklöva-ravinen som är en isälvsravin. Namnet kommer från berguven som bildades här för cirka 150000 år sedan, då inlandsisen sakta försvann.

Hit är du också välkommen att prova din fiskelycka. Här fiskar man i huvudsak öring utmed en 20 kilometer lång sträcka i Alsterån. Säsong: 1 april - 1 oktober.

Se informationsskylten om Höneström med mer information här Pdf, 29.5 MB.

Nästan mitt emellan Målerås och Sävsjöström låg här banvaktstuga 327. Här låg den ödsligt med flera kilometer tillnärmaste bebyggelse. Huset stod klart 1876, samtidigt som järnvägen invigdes. Då svarade banvakten för banans inspektion och underhåll. Här nedan är banvakten August Larsson redo för sin uppgift. Den här bandelen är en av de längsta rak-sträckorna bland svenska järnvägar.

Vilken utveckling på den tiden! En transport med järn från masugnen i Sävsjöström till utskepp-ningen i Kalmar tog nu bara några timmar. Innan järnvägen kom, tog det den hästägande dagsverks-bonden en hel vecka för en tur- och returresa.

Se informationsskylten om Applabäck med mer information här Pdf, 41.2 MB.

Under vårmånaderna finns här ett antal orrespel, både vid sidan om och på banvallen att skåda. Oftast är det ett antal om cirka 5-8 tuppar. Det som gjort orren så välbekant är tupparnas vana att samlas för gemensamt spel på mossar, inägor och andra öppna platser. Orrleken pågår som intensivast i april och maj och kulminerar under den så kallade hönsveckan i slutet av april. Under ett par veckor under denna period besöker traktens orrhönor lekplatsen för att para sig.

Varje orrtupp hävdar ett revir. Det betyder att den varje morgon försvarar samma lilla yta mot andra tuppar. Vid första ljusningen på österhimlen infinner sig tupparna med svagt visslande vingslag och klapper, när de slår ned på mossen eller vad den utsedda lekplatsen är belägen. Vid ankomsten utstöts starka blåsningar, hyschande ”tscho-ysch”, varvid tupparna ofta gör luftsprång eller hopp.

Se informationsskylten om Orrespel med mer information här Pdf, 924.4 kB.