- Startsida
- Uppleva och göra
- Natur och friluftsliv
- Cykling och cykelleder
- Besök våra banvallar
- Sävsjöström - Åseda
Lyssna
Cykla mellan Sävsjöström och Åseda (Slåttra)
För att genomföra projektet att bevara banvallen mellan Sävsjöström och Lilla Hult har Uppvidinge kommun sökt och beviljats EU-medel ifrån Europeiska jordbruksfonden genom Sydost Leader. OBS! I nuläget är framkomligheten på banvallen begränsad mellan Slåttra och Åseda, ta därför vänster vid Slåttra ut på grusvägen som går till Lilla Hult. Därifrån tar du höger för att komma till Åseda.
Detta har varit en viktig förutsättning för att kunna utforma denna cykelled genom kommunen och därigenom bevara historien kring järnvägens framfart och hur den utvecklade samhällena som låg längs dess sträckning.
Dessutom finns nu i och med cykelleden fina möjligheter till folkhälsa, naturturism och rekreation i området.
Efter många år i dvala har nu våra banvallar fått nytt liv och kan trafikeras med cykel istället för tåg. På din färd mellan Lenhovda och Sävsjöström, Sävsjöström och Åseda eller Sävsjöström och Målerås har du möjlighet att passera många historiska och natursköna platser.
Informationsskylt om sträckan mellan Åseda och Sävsjöström.
Välkommen till en historisk resa på den gamla smalspårsjärnvägen mellan Sävsjöström och Åseda. Denna 20 kilometer långa cykelled är en del av den gamla banvallen efter normalspårsjärnvägen mellan Sävsjöströn och Åseda/Nässjö.
Sträckan stod klart 1914 men kämpade med ekonomiska problem de sista åren och år 1985 ställdes all trafik in. Leden går genom ett sjöriktområde med omväxlande intressant fågelliv, bland annat orr- och tjäderspel på våren och med vackra blomsterängar i den norra delen av sträckan.
Vid respektive startplats kan du läsa våra informationsskyltar om sträckan. Utmed sträckan finns ett flertal platser av speciellt intresse, där du hittar skyltar som berättar mer om just den plats du passerar.
Varshult station
Den här stationen tillkom samtidigt som järnvägen förlängdes från Sävsjöström till Åseda 1914. Förutom väntsal och expedition byggdes även godsmagasin och tjänstebostad. Till stationsmiljön hör också uthus och jordkällare och en perrong som tillkom 1944 . Detta var en av banans fattigaste stationer. Till exempel bemannades stationen 1949 av en platsvakt som expedierade 654 personbiljetter och 639 godstransporter under året.
Platsen var också viktig ur beredskapssynpukt efter andra världskriget. Här fanns stickspår till ett lokhus föruppställning av ånglok som ju inte var beroende av varken eltillförsel eller importerad diesel.
Holmasjön - Holmagöl
De här två sjöarna är kraftigt påverkade av sänkningar på 1800-talet, men området är ett intressant våtmarkskomplex. Kring dem finns strandskogar som är opåverkade av avverkningar. Smärre vassruggar gör fågellivet extra intressant. På 1960-talet häckade flera par svarthakedopping i Holmasjön. Idag finns sångsvan, kanadagäss, tranor, beckasiner och ett flertal andra arter och i vassruggarna hörs rörsångare. Mindre hackspett är inte helt ovanlig i strandskogarnas döda björkar och annan död ved. Under våren hörs pärluggla och sparvuggla från kväll till gryning.
Se informationsskylten om Holmasjön med mer information här
Pdf, 54.4 MB, öppnas i nytt fönster.
Ekhorva
Cirka 300 meter norr om Ekhorva station låg banvaktstugan Klöverfors intill den gamla landsvägen mellan Åseda och Älghult. Grunden finns kvar öster om banvallen. Här trivs mycket flora och insekter. Till exempel den skarpt gula sommarfibblan och utefter banvallen växer fridlysta orkidéer som Ljungfru Marie nycklar, nattviol och korallrot. En solig och vindstilla sommardag är det liv i den grönskande blomsterängen vid den gamla perrongen. Fjärilar som bastardsvärmaren med sina fem klara röda fläckar trivs bra här.
Se informationsskylten om Ekhorva med mer information här Pdf, 58.8 MB, öppnas i nytt fönster.
Klöverfors
Någon kilometer västerut låg Sveriges sista tillverkare av handsmidda liar; Klöverfors Lie-och Redskapsfabrik, senare Liefabriken. Den startades 1904 och las ner 1950. Här smiddes liar i en mängd olika utföranden med en kapacitet av cirka 300 liar per dag i tvåskift, vid god vattentillgång ska tilläggas. Några exempel på modeller: Busklien, Halmkniven, Sädeslien, Ängslien, Finska lien, Irland, Kina, Kuba, Polen, Ryssliarna, Turkisk lie, Jungelkniven.
Att vara liesmed krävde god yrkesskicklighet. Varje lie märktes förutom med tillverkare och typ även med namnet på den smed som gjort lien. Liesmeder och slipare hade 1918 en årslön på cirka 4000 kronor, det vill säga högavlönad (cirka 800 000 kronor 2014).
Se informationsskylten om Klöverfors med mer information här Pdf, 60.4 MB, öppnas i nytt fönster.