- Startsida
- Uppleva och göra
- Natur och friluftsliv
- Cykling och cykelleder
- Besök våra banvallar
- Sävsjöström - Lenhovda
Lyssna
Cykla mellan Sävsjöström och Lenhovda
För att genomföra projektet att bevara banvallen mellan Sävsjöström och Lenhovda har Uppvidinge kommun sökt och beviljats EU-medel ifrån Europeiska jordbruksfonden genom Sydost Leader.
Detta har varit en viktig förutsättning för att kunna utforma denna cykelled genom kommunen och därigenom bevara historien kring järnvägens framfart och hur den utvecklade samhällena som låg längs dess sträckning.
Dessutom finns nu i och med cykelleden fina möjligheter till folkhälsa, naturturism och rekreation i området.
Efter många år i dvala har nu våra banvallar fått nytt liv och kan trafikeras med cykel istället för tåg. På din färd mellan Lenhovda och Sävsjöström, Sävsjöström och Åseda eller Sävsjöström och Målerås har du möjlighet att passera många historiska och natursköna platser.
Informationsskylt om sträckan mellan Sävsjöström och Lenhovda.
Välkommen till en historisk resa på den gamla smalspårsjärnvägen mellan Sävjöström och Lenhovda. Denna åtta kilometer långa cykelled går längs med tåglinjen där landets sista smalspåriga ångtåg gick. Personaltrafiken upphörde 1963 efter bara 40 års existens, men gods trafikerade rälsen fram till 1984. Sträckan utgjorde en del av Östra Värends järnväg, mellan Brittatorp och Älghult.
Vid respektive startplats kan du läsa våra informationsskyltar. Utmed sträckan finns ett flertal platser av speciellt intresse, där du hittar skyltar som berättar mer om just den plats du passerar.
Framnässågen
Vid sjön Alstern fanns år 1925 det modernaste sågverket i hela Kronobergs län. Det var en ångsåg med två medelstora ramar som producerade trävaror. Timret som transporterades tippades i viken från en kaj i vikens västra kant. Det betongfundament som idag sticker upp ur vattnet var grunden till bryggorna varifrån timmersorteringen utfördes. Här sågades bland annat sliprar till de järnvägar som var under uppbyggnad i området, Sävsjöström - Nässjö och Brittatorp - Oskarshamn.
Av avfall från sågverket producerades stora mängder träkol, en produkt som transporterades på järnväg till mellansveriges framställning. Från sågverket gick en linbana med korgar lastade med ribb från sågen över viken till en plats där flertalet kolmilor restes. Milorna tändes på hösten och kolningen pågick i cirka tre veckor.
Se informationsskylten om Framnässågen med mer information här
Pdf, 1.7 MB, öppnas i nytt fönster.
Torpet Alster
Vid Torpet Alster finns grundrester från två gamla torp från 1650-talet. De göms söder om banvallen vid syrener och krusbärsbuskar. Huset som står kvar byggdes 1920 och beboddes av soldaten Gustav Haglund, hustrun Jenny och deras 13 barn. Här finns också möjlighet till ett svalkande bad. På 80- och 90-talet anordades traditionsenliga midsommarfester med alla ingredienser: små grodorna runt midsommarstången, varmkorv, kaffeservering, pilkastning, lotteri och på kvällen dans på logen. Badsugen? 150 meter över ängen ner mot sjön kan du ta ett dopp i Alstern.
Se informationsskylten om Torpet Alster med mer information här Pdf, 40.7 MB, öppnas i nytt fönster.
Sjöabro
Vid Sjöabrohall fanns tidigare ett torp där skomakaren och han hustru bodde. Paret var två av alla torpare som emigrerade till USA på 1880-talet. Innan år 1939 gick den gamla landsvägen vid Sjöabro mellan Växjö och Oskarshamn, för att sedan fortsätta via Lenhovda, Hökhult, Sävjsöström och Älghult. Vid Sjöabro kan du göra två avstickare. Antingen österut ner mot Pinudden för att bada eller för att cykla Alstern runt. Då följer du Strandvägen österut förbi gården Ålatorp, vidare ner till Sävsjöström.
Se informationsskylten om Sjöabro med mer information här Pdf, 28.9 MB, öppnas i nytt fönster.
Singelstorp
I Singelstorp jobbade rallarna för fullt med bergskärgningen år 1919. Sträckan stod klar för trafik i September 1923 efter rallarnas sprängning och borttransport av stenmassorna. Ingen av rallarna kunde nog tro att livslängden på denna sträcka endast skulle bli 40 år. Från rallartiden finns en tidsinskription här i Berget : 1919 11/11.
Varggård
På 1800-talet var vargen boskapens största hot då de gick på skogsarbete. Vid varggården, innanför bergsskärningen kan du se minnen från kampen mot vargen. En av fångstmetoderna var att locka in vargen i ett inhägnat område, ofta bestående av jordvallar eller som här, stenhägnader. Hit forslades kadaver efter självdöda djur som lockade in vargen. Vid gården nordvästra hörn finns en varggrop, dit vargen sökte sig eller skrämdes för att ända sitt liv.
Se informationsskylten om Varggård med mer information här Pdf, 26 MB, öppnas i nytt fönster.