Våld i nära relationer

Normaliseringsprocessen är en förklaringsmodell av våldsprocessen i nära relationer och är till hjälp för att förstå vad det är som händer i en relation där det förekommer våld. Normaliseringsprocessen beskriver hur en relation förändras från en kärleksrelation till en relation präglad av kontroll, hot, kränkningar och fysiskt våld. Då våldet introduceras långsamt anpassar sig den utsatte och ofta internaliseras våldet, det vill säga att den utsatte antar våldsutövarens verklighetsuppfattning. Det som inte skulle varit möjligt i början av förhållandet upplevs nu som normalt. Båda parterna förskjuter gränserna för vad som är accepterat. Våldet förminskas och positiva handlingar förstoras. Våldet blir ett normalt inslag i vardagen och leder fram till att våldet accepteras och försvaras av båda parter.

Uppbrottsprocessen

Uppbrottsprocessen är den process som beskriver vad det innebär för en våldsutsatt att bryta upp från en våldsutövande partner. Uppbrottsprocessen beskrivs med tre faser. Den första, att bryta upp, är det fysiska uppbrottet och handlar om att den våldsutsatta kommer till en vändpunkt, så som exempelvis att det gäller livet för sig själv eller för någon annan och som gör att hen lämnar relationen. Den andra, att bli fri, handlar om frigörelsen från de känslomässiga banden till våldsutövaren. I denna fas går den våldsutsatta oftast igenom fyra steg; jag älskar hen, jag hatar hen, jag tycker synd om hen och jag känner ingenting. Den tredje fasen, att förstå, handlar om att definiera verkligheten som den är och att på djupet komma till insikt att man har varit våldsutsatt (Socialstyrelsen, 2016; Holmberg & Enander, 2014).

Fysiskt våld

Kan innebära att förövaren biter, river, drar i håret, bränner, skakar, håller fast eller knuffar. Kan också vara örfilar, knytnävsslag, slag med tillhyggen, sparkar, stryptag eller hotar med vapen.

Psykiskt våld

Kan handla om hot, tvång, trakasserier, glåpord och förföljelse. Den våldsutsatta kan också utsättas för kontroll och social isolering.

Latent våld

Är en påminnelse eller hot om tidigare våldstillfälle. Har stark koppling till det psykiska våldet och försätter den utsatte i samma trauma som vid det tidigare våldstillfället.

Sexualiserat våld

Kan innebära olika former av sexuellt påtvingade handlingar så som att tvinga den utsatta att se på pornografi, samlag utan samtycke, könsstympning, sexuella trakasserier samt att använda ett sexuellt kränkande språk, övertalning att delta i sexuella handlingar som den enskilde inte vill vara med på.

Materiellt våld

Är exempelvis att förövaren förstör ägodelar, river sönder viktiga papper eller foton för den våldsutsatta.

Ekonomiskt våld

Handlar om att förövaren kontrollerar ekonomin eller använder partnerns pengar, manipulerar eller lurar den utsatte att skriva på papper, exempelvis lånehandlingar.

Försummelse

Kan exempelvis bestå i att den utsatta inte får behövlig hjälp med mat, medicinering eller hygien. Den utsatta kan förvägras hjälp med att komma ur sängen, få för lite mat, för mycket eller felaktig medicin.

Våld riktat mot funktionsnedsättningen

Kan exempelvis vara handlingar som är direkt riktade mot själva funktionsnedsättningen hos den våldsutsatta och försvårar en redan utsatt situation. Våldsutövaren kan exempelvis flytta undan rullatorn eller ta ut batterierna ur hörapparaten.

Digitaliserat våld

Är ett begrepp som ofta används för att beskriva exempelvis övervakning av den våldsutsattas aktiviteter och kontakter i sociala medier, spridning av privata/sexuella bilder eller kontroll av avr den våldsutsatta befinner sig. Det kan även handla om att den som utövar våldet skickar hotfulla meddelanden.

Våld mot husdjur

Kan innebära hot om att skada eller faktiskt skada ett husdjur i den våldsutsattas omgivning, vilket kan innebära ett indirekt hot på den våldsutsatta.