Ett tryggt Uppvidinge enligt invånarna

Ett viktigt riktningsmål för kommunen är att ”det ska vara attraktivt att leva i hela vår kommun”. Den årliga trygghetsmätningen, som visar om invånare uppfattar problem där de bor, är en av flera indikatorer på om Uppvidinge är en trygg kommun att leva i.

Årets trygghetsmätning, som skickas ut av polisen och kommunen, visar att det fortsatt är tryggt i Uppvidinge. Den långa trenden av låga problemnivåer fortsätter, men det finns också problem som behöver lyftas upp och arbetas målinriktat och medvetet med.

Vad frågar vi om?

Slumpvis utvalda invånare 16–85 år i Uppvidinge ger i enkäten sin uppfattning om trygghetsläget, förtroendet för polisen och utsattheten för brott. De 37 frågeinriktningarna handlar om invånares bild av missbruk, utomhusstörningar, trafikproblem samt oro för och konkret utsatthet för brott, som till exempel våld, stöld och skadegörelse.

Kommunen delas sedan mätningarna startade in i två delar: norra och södra. Sammanlagt får 600 personer möjlighet att svara. Ungefär 60 procent tar chansen. Varje individuellt svar ger en självständig bild av läget. Tillsammans ger alla svar en uppfattning om vilka problem invånare ser och som kommunen och polisen behöver arbeta med.

Vad svarar invånarna?

Uppvidinges sammanlaga problemnivå hamnar i år på 1,38 på en skala 0 till 6, där 0 innebär obefintliga problem och där 6 betyder alarmerande påtagliga problem. 2024 var problemnivån 1,22 och året dessförinnan 1,51. Det finns, likt tidigare år, en skillnad mellan södra och norra kommunområdena. I södra kommunen, där Lenhovda, Älghult, Alstermo och Fröseke ingår, är problemnivån 1,14 och i norra, där Norrhult och Åseda ingår, 1,62.

Få problem uppmärksammas av dem som svarar på enkäten. I södra kommundelen uppfattas inga större problem. Invånare i norra kommundelen uppfattar problem som rör alkohol och narkotika, till exempel försäljning och påverkade utomhus, och där markeras också rädsla för speciella personer. Utsattheten för brott är låg i hela kommunen.

År för år skickas enkäten ut på samma vis till ett urval av invånare. Svarande grupper är därför likvärdigt över tid. Vissa grupper kan vara underrepresenterade och en bland dessa är de unga.

Vad gör vi nu?

Målet är att Uppvidinge ska vara en trygg plats. Det innebär att problem som uppmärksammas alltid ska omhändertas. Genom en samverkansöverenskommelse görs det arbetet tillsammans med polisen. Det lokala brottsförebyggande rådet, dess arbetsgrupper och kommunala verksamheter har alla ansvar att arbeta brottsförebyggande i vardagen och enligt beslutad åtgärdsplan. Alla invånare kan också bidra på olika vis. De specifika problem med missbruk och otrygghet som trygghetsmätningen visar i norra kommundelen har uppmärksammats och arbete är påbörjat.

”Det arbetet måste nu vara i fokus”, menar Jessica Rask, kommunstyrelsens ordförande och även ordförande för det brottsförebyggande rådet.

Rådet har under hösten beslutat om olika åtgärder kopplat till narkotika, bland annat att mäta förekomst av ämnen i avloppsvattnet och att kartlägga socialt preventionsarbete med stöd av länsstyrelsen. Polisen kommer också söka narkotika i högstadieskolor med ojämnt intervall utanför skoltid.

”Dessa och andra åtgärder som nu är i gång, är en grund för ett effektivt arbete mot de problem som invånare ger en bild av i enkäten. Under kommande år kommer också kommunstyrelsen att fatta beslut om en ny åtgärdsplan för att förebygga brott. I den planen är invånarnas erfarenheter viktiga.”, avslutar Jessica Rask.

Tack till alla som deltog i trygghetsmätningen 2025!