- Startsida
- Kommun och politik
- Politik och demokrati
- Demokratiåret 2021
- Vad är demokrati?
Vad är demokrati?

Visingsö, 1915, Ellen Key talar på möte med Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Foto: Riksdagsförvaltningen, Signe Bergmans samling
Ordet demokrati kommer från grekiskan och betyder ungefär "folkstyre".
Om demokrati
Frågor om demokrati har diskuterats i flera tusen år, men det finns ingen definition av begreppet som alla i världen skulle hålla med om. Däremot finns det saker som många är överens om hör ihop med demokrati, till exempel människors lika värde och rättigheter, fri åsiktsbildning, tryckfrihet och yttrandefrihet, att alla är lika inför lagen och att det hålls fria val.
Fria och allmänna val
I ett demokratiskt samhälle med allmänna och fria val kan personer med rösträtt rösta på det parti och de politiker de vill ska representera dem vid politiskt beslutsfattande på nationell, regional och lokal nivå. De politiker eller partier som får flest röster, alltså en majoritet av rösterna, är de som får bestämma mest.
De valda politikerna representerar väljarna och därför kallas systemet för representativ demokrati. Representativa demokratier är i dag en vanlig styrelseform i världen, och det är det system vi har i Sverige.
De allmänna valen är invånarnas viktigaste medel för att påverka hur landet eller kommunen ska styras. För att demokratin i ett land ska fungera krävs att landets invånare engagerar sig och deltar i demokratin.
Demokrati förutsätter ett respektfullt samtal. Det handlar både om att lyssna på vad andra tycker och att själv uttrycka sina åsikter. Det är viktigt för en fungerande demokrati att invånarna känner sig som en del av samhället. De ska kunna påverka i de allmänna valen men också känna att de har möjlighet att vara med och påverka i sin vardag.
Demokrati eller diktatur
Frågan om demokrati är bra eller dålig har diskuterats ända sedan den uppstod. Det finns de som menar att ett demokratiskt system inte alltid är lika snabbt och effektivt som en diktatur där man måste kompromissa och rösta för att komma till beslut. Därför är det i vissa extrema situationer bestämt, även i demokratiska stater, att demokratin kan få stå tillbaka för effektivitet och snabbhet. Det kan i krissituationer helt enkelt vara nödvändigt för de som styr att fatta ett snabbt beslut för att situationen inte ska förvärras.
I coronakrisens kölvatten har flera länder vidtagit långtgående åtgärder för att minska smittspridningen på bekostnad av de grundläggande fri- och rättigheterna. Mötesfrihet, yttrandefrihet och pressfrihet är några av de fri- och rättigheter som är hotade. Det är inte heller ovanligt att politiska ledare passar på att stärka den egna makten. Lagar om undantagstillstånd riskerar att förlängas eller permanentas och ny teknologi som utvecklats för hälsokontroller kan användas för att på olika sätt kontrollera människor.
Demokrati mellan val
För att ett samhälle ska vara demokratiskt räcker det inte med att invånarna deltar i de allmänna valen. Det som händer mellan valen är också viktigt för att demokratin ska fungera.
Möjlighet att påverka mellan valen
Invånarna måste ha goda förutsättningar för att ha insyn i, delta i, och påverka politiska beslutsprocesser även mellan valen när de så önskar. Detta kan man göra genom att till exempel kontakta en politiker, skriva på en namninsamling eller demonstrera.
Det är också viktigt att kunna påverka beslut som rör dig själv eller din vardag. De senaste årtiondena har många i Sverige försökt att öka deltagandet och medbestämmandet i arbetslivet, i skolan, i familjen, i föreningarna och i bostadsområdena.
Här på Uppvidinge kommuns webbplats finns information om hur du som är invånare i kommunen kan påverka och lämna synpunkter:
Ökat inflytande och delaktighet på arbetet och i skolan
Att öka möjligheterna till inflytande i arbetslivet betyder att företag och organisationer försöker få de anställda att vara delaktiga på jobbet.
Att öka delaktigheten och medbestämmandet i skolan betyder att man försöker att lära barnen att tänka kritiskt och ta eget ansvar.
Demokrati och medbestämmande i föreningsliv och bostadsområden
Många föreningar i Sverige har länge haft demokratiska arbetsformer. De har till exempel regler kring hur möten och val till styrelsen ska gå till. Det är viktigt att alla medlemmar kan rösta och varje medlems röst är lika mycket värd.
Delaktighet och medbestämmande i bostadsområden betyder att de som bor i området kan vara med och bestämma. De kan till exempel vara med och bestämma om sådant man använder tillsammans i huset.