Lyssna
Mat för en vecka
Hur gör du med mat när krisen kommer? Här finns tips om hur du förbereder ett eget krisskafferi och hur du kan laga mat om du inte har tillgång till el.
Laga mat går bra, även utan el
Har du tillgång till ett campingkök? Använd det vid ett elavbrott. Har du husvagn eller husbil? Där finns perfekt utrustning att använda när det blir kris. Observera: Placera inte campingköket på spisen under köksfläkten – fettet i fläkten kan fatta eld. Se också upp för bränslespill. Ha alltid en hink med vatten och en brandfilt i närheten när du använder ditt reservkök. Se till att ventilationen är god eller var om möjligt utomhus när du lagar mat!
Engångsgrillar och kolgrillar får aldrig användas inomhus! Däremot är ju grill, liksom campingkök goda alternativ för att värma vatten och mat i en krissituation.
Mat som ger energi
En kris eller elavbrott kommer plötsligt och då är det bra att ha matvaror som kräver enkel och energisnål tillagning hemma. Använd i första hand den mat som redan finns i kyl och frys. På så vis räddar du den färska maten och sparar på resurser.
Kontrollera att maten har god kvalitet bara. Färsk mat, framför allt mjölk, kött och fisk blir snabbt dålig om de inte förvaras på rätt sätt. En frys kan hålla kylan länge, 2-3 dygn, om den inte öppnas i onödan. Ju mer välfylld frysen är desto längre håller den kylan. Ha alltid ett reservförråd av hållbar mat hemma. Men använd matvaror från förrådet hela tiden, så att varorna omsätts. Kolla alltid hållbarhet på dina matvaror.
I reservförrådet passar torra livsmedel och konservburkar bra, för de kan lagras länge. Konserver kan till och med ätas kalla. Snabbrätter är också bra att ha. De är lättlagade och bränslesnåla. Det är också bra att äta energirikt när vardagen vänds upp och ner. Komplettera den vanliga maten med till exempel nötter, torkad frukt och choklad. Kom ihåg att spädbarn och personer med särskild diet också behöver lämplig mat.
Vatten behövs också för nästan all matlagning. Därför är det bra att alltid ha reservvatten i dunk eller annan behållare till hands. Planera alltså för att ha ett reservförråd av mat och vatten.
Förslag på livsmedel i reservförrådet
Räcker till en person i en vecka
- Kött- och fiskkonserver, 1150 gram
- Grönsakskonserver, 1000 gram
- Ris eller pasta, 500 gram
- Potatismospulver, 100 gram
- Färdiga soppkonserver 750 gram
- Fruktkonserver 730 gram
- Sylt, marmelad, mos 240 gram
- Messmör och mjukost på tub, hårdost 285 gram
- Knäckebröd, kex, skorpor 550 gram
- Havregryn, mjöl, flingor 350 gram
- Torkad frukt 155 gram
- Mandel, nötter, frön 265 gram
- Torrmjölk, pulver 200 gram cirka 2 liter
- Olja 325 gram
- Ägg 50 gram
Källa: Civilförsvarsförbundet
Intervju - Hur blir det med mat när strömmen går?
Vi intervjuvade Annika Gill som då var avdelningschef inom kostenheten i Uppvidinge kommun. Då försåg kommunens fyra storkök mat till barn, unga och äldre varje dag. Oavsett vilken dag det är behöver alla äta, särskilt viktigt är det på kommunens särskilda boenden.
Hur gör ni i köket i Lenhovda när det saknas el i kontakterna?
- Reservkraften går på och då lagar vi mat som vanligt. Man måste tänka på att plocka bort sådan utrustning som kräver ström och inte behövs, utan koncentrera sig på att laga mat och på att kyla varor. Julljusstakar och lampor som inte behövs släcks. Det gäller att spara på kraften.
Vad rekommenderar du att man ska ha hemma för att klara en kris?
- Det är torrvaror och lite konserver med lång hållbarhet.
Annika, vilket är ditt allra bästa tips då?
- Att man ska tänka lite nytt och kreativt. Det finns många sätt att lösa saker på. Själv har jag skaffat en vedspis, som jag hade mycket nytta av under stormen Gudrun och vid andra strömavbrott. Man kan hitta sina egna bästa lösningar. Bra tips finns bland annat på www.civil.se
Länk till annan webbplats.. Där har jag hämtat listan över mat att ha i krisskafferiet. Bäst när det gäller är ändå att ha utrustning hemma: Du ska ha något att hämta och förvara vatten i! Vatten är viktigast av allt!
Redan på 1980-talet var du husmor och en viktig kugge i den dåvarande krisorganisation på beredskapssjukhuset i Lenhovda. Kan du berätta mer om hur man tänkte om beredskap då?
- Då fanns det beskrivningar av allas roller vid en kris. Vad kokerskan, barnmorskan och vaktmästaren skulle göra stod i en beredskapsplan. Livsmedel fanns på lager och något av allt som skulle finnas hemma var varianter av bröd, gryn, mjöl, mjölk, kött, köttvaror, fisk, frukt och grönt. Mängderna som behövdes för en månad i just Lenhovda var noggrant beräknade. Alla menyer planerades utifrån näringsinnehåll och lagerhållning.
Middagsrätter från den 30 år gamla matsedeln är kalvstek, kassler, tomatsoppa, grönsaksfylld köttfärs, stekt höns, grönkålssoppa, sjömansbiff och mycket mer. Till frukost, lunch, middag och kvällsmål skulle det vara varm mat. Både hårt och mjukt bröd kompletterade varje måltid.
Vad gjorde du som husmor då, Annika?
- Jag hade ansvar för att organisera arbetet med extra personal och för att arbetet skulle ske rationellt och i skift. Mat skulle vid behov serveras dygnet runt. Den utrustning och de transportsätt som vi använde i fredstid skulle också användas vid höjd beredskap. En viktig uppgift var att beställa hem mat, som kontrakterade leverantörer skulle förse oss med den.
Annika avslutar med att visa ett häfte från förr: Din säkerhet och min som dåvarande Landstinget Kronoberg stod bakom. Där fanns en hel organisation för Uppvidinge: I Lenhovda ett beredskapssjukhus med operationsannex, på Åsedaskolan och Nottebäckskolan två vårdannex, på Alstermoskolan ett vårdhärbärge, på Älghultskolan långvårdsplatser. Allt skulle ske i samverkan med kommunens organisation. Vad gick då Din säkerhet och min ut på? Något ganska modernt. Vi behöver bli riskmedvetna och planera för att öka säkerheten.
Observera att intervjun gjordes för flera år sedan och viss information kan ha ändrats sedan dess.
