Klara en kris - hemberedskap

Foto: Thomas Henrikson, MSB

Skulle du klara dig i en vecka eller mer om vardagen vänds upp och ner? Ju fler som klarar sig själva desto mer av samhällets stöd kan gå till dem med störst behov.

Klarar du dig om vardagen vänds upp och ner?

Går det att klara en eller kanske flera upp- och nervända dagar? En vecka och gärna mer är en rekommendation för hur länge det är bra att planera för hemberedskap. När resurserna är begränsade och behoven är stora, prioriteras extra utsatta grupper som äldre och sjuka. Klarar fler invånare sig själva avlastas samhällets krisorganisation och mer stöd kan gå till dem med störst behov. Alla vinner på att fler är förberedda.

Du är en del av Sveriges beredskap

När något hotar oss människor, har vi en vilja att hjälpa varandra. Du kan bidra och ta ditt ansvar för Sveriges beredskap. Hur förberedd du själv är påverkar hur Sverige kan klara en kris eller ytterst krig. Ju fler som kan klara sig själva en tid, desto bättre kan myndigheter och organisationer fokusera på att hjälpa dem som har svårast att klara sig själva. Alla andra behöver kunna klara sig utan samhällets stöd i minst en vecka. På så sätt är du är en del av Sveriges beredskap.

Varför ska just du bry dig?

För att verkligen ta tag i och förbättra sin hemberedskap behöver fler reflektera över att de kan drabbas av en samhällskris. Ju fler som inser att 1) det oväntade kan drabba just dem och deras anhöriga, och 2) som vet att de flesta behöver klara sig själva en tid vid en svår påfrestning på vårt samhälle, desto fler förbereder sig för att klara det oväntade. På så vis bidrar många till vår gemensamma beredskap. Tänk alltså till om ditt eget läge och förbered dig genom att aktivt öka din hemberedskap. Då stärker du din egen, dina näras och andras säkerhet.

41 procent av invånarna i Sverige bedömer sitt hushålls beredskap som bra. Framförallt i åldergruppen 65-74 år, där 52 procent anser att den egna beredskapen är bra.
74 procent anser att individen har ett stort eget ansvar för hemeberedskap.
58 procent kan tänka sig att dela med sig i ganska eller mycket stor utsträckning av sin hemberedskap under en kris.
Mat, medicin och andra ljuskällor än eldrivna framkommer som vanligaste tillgångar i ett hushålls hemberedskap.
Den genomsnittliga tiden allmänheten tror att vi klarar oss utan samhällets stöd vid en kris är minst tre dygn.

Källa: MSB 2021 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vad kan hända i Uppvidinge?

När en allvarlig händelse inträffar ska kommunen, precis som invånarna, ha god beredskap. Kunskap om kända lokala hot och risker finns hos kommunen eller hos andra myndigheter, men kanske inte alltid hos varje invånare. Hur man förbereder sig inför en specifik händelse känner kommunen och andra myndigheter till, men antagligen inte varje invånare. Ett mål för kommunen är att lokala risker, sårbarheter och hot ska identifieras och uppmärksammas, så att förebyggande åtgärder kan minska eller undanröja det som hotar.

Under krisberedskapsveckan fokuseras främst på information om hemberedskap, men även information om kommunens förutsättningar vid kris, är en del av kampanjen. Att du läser dessa rader betyder att just du är intresserad av beredskapsfrågor. Det innebär troligen att du vill ha beredskap för att klara alla dagar bra, även de dagar som är krisartade.

Kan man hantera en kris tillsammans?

Hur arbetar kommunen för att förebygga allvarliga händelser och hur påverkas Uppvidinge vid en kris? I alla kommunala verksamheter analyseras risker och sårbarheter. Värden och verksamheter som är samhällsviktiga skyddas. Genom planering och säkerhetshöjande åtgärder arbetar kommunen för att verksamheter ska vara motståndskraftiga i vardagen och därmed även om något oförutsett händer.

Naturolyckor och andra olyckor är svåra att förebygga. För att hantera händelser till följd av till exempel väderpåverkan krävs ofta samverkan. Uppvidinge kommun samverkar med länet genom nätverket Krissamverkan Kronoberg, där också Räddningstjänsten Östra Kronoberg, Polisen och Länsstyrelsen i Kronobergs län med flera är representerade. Nätverket arbetar tillsammans både före, under och efter en kris genom bland annat kunskapsutbyte och övningar. På regeringens uppdrag ersätter MSB alla Sveriges kommuner, även Uppvidinge, för att de ska ha en grundläggande förmåga vid kris.

Hur arbetar kommunen för att förebygga?

En viktig poäng med krisberedskap är att ingen vet exakt vad som kan drabba oss eller våra nära. Därför behöver alla vara ordentlig förberedda. Alla behöver ta ansvar. Regionala och lokala risker och hot är ofta gemensamma. I Sverige, i Kronobergs län och i Uppvidinge kommun är riskerna i de flesta fall knutna till naturolyckor, andra olyckor, teknisk försörjning (t.ex.vatten- och elproduktion), transporter, social oro, hot och sjukdomar.

Insikten om att samhällskriser kan inträffa även i Uppvidinge, gör det lättare att förbereda för konkreta åtgärder och hantering av sådant som inträffar. Det gäller för alla som bor och verkar i kommunen. Strömavbrott, skogsbrand, vattenbrist och oframkomliga vägar kan bli resultatet av naturens krafter, när en storm, en lång period av torka eller ett omfattande snöfall drabbar området. På olika vis kan alla förbereda sig för att klara den påfrestning som en sådan kris kan innebära. Det har man gjort i alla tider och det behöver man fortsätta göra.

Stormen Gudrun 2004, skogsbränder, skyfallet i Älghult 2021 och covid-19-pandemin är exempel på omfattande kriser som har drabbat vårt område.

Läs mer om hemberedskap

Hemberedskap - MSB Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Uppdaterad: 2024-10-03

Rapportera fel på sida

Till toppen av sidan

Dela sidan