Småland var på den tiden Sveriges tyngsta försvarsområde med en stor krigsmakt med cirka 6 000 knektar. Östra Uppvidinge ingick dessutom i ett extra förtätat knektbosättningsområde.
När kommunen bildades 1971 vid kommunsammanläggningen råkade gränserna ganska nära sammanfalla med det gamla häradet Uppvidinge, därför var det naturligt att använda häradssigillet som vapen. Men Statens heraldiska nämnd ansåg att kommunens och häradets vapen borde åtskiljas på något sätt. På så sätt tillkom den röda bården när det komponerades 1975 och det fick följande beskrivning: "I fält av guld inom en röd bård en tvåbladig röd ört med klocklik kalk." Den liljelika örten har inte gått att identifiera botaniskt.