Uppvidinge kommun, till startsida
Du är här:
Tillbaka till Krisberedskap

¤Krisledningsnämnden ansvarar för att fatta nödvändiga politiska beslut och är det högsta beslutande organet. Dessutom ansvarar den för kommunens information till medborgare, massmedia och samverkande myndigheter med flera.Till sin hjälp har nämnden en krisledningsgrupp som utgörs av kommunala tjänstemän i ledande befattning med kommundirektören som huvudansvarig.

Krisledningsgruppen har ansvaret för att utföra den praktiska verksamheten i en kris.
I kommunhuset finns kommunens ledningscentral som är utrustad med reservel och speciella telefon- och radioförbindelser för att kunna verka under en kris.De som ingår i kommunens krisorganisation, krisledningsgrupp och krisledningsnämnd, måste regelbundet öva på krisledning och få rätt utbildning
för sin uppgift.

Uppvidinge krisorganisation har de senaste åren vid två tillfällen fått möjlighet att testa sina planer vid aktuella krishändelser. Första gången var vid stormen Gudrun och andra gången vid stormen Per. Det visade sig att i stort så fungerade de planer och den organisation som hade övats. Vissa delar har förbättrats men vi kan lugnt säga att vi har en fungerande krisorganisation.
I kommunens krisledningsorganisation ingår två mycket viktiga fristående delar,
nämligen KRISSAM och POSOM.

KRISSAM


KRISSAM är vårt länsöverskridande informationssystem till allmänheten. Systemet är uppbyggt på en speciell webblösning och en egen televäxel som enbart betjänar KRISSAM. Fördelen med systemet
är att oberoende var jag finns i länet så får jag samma uppgifter om den händelse som för tillfället pågår och att alla kommunikatörer som är inloggade lämnar exakt samma uppgifter till dem som ringer. På detta sätt kan vi hjälpa varandra över kommungränserna när någon kris eller katastrof har drabbat oss.

¤

POSOM

— Psykiskt och socialt omhändertagande
Det är inte enbart skadade som behöver omvårdnad efter en olycka. Även oskadade och deras anhöriga behöver stöd. POSOM finns till för att ta hand om drabbade vid katastrofer och stora olyckor. Om en extraordinär händelse inträffar skall Uppvidinge kommuns krisledning samverka med denna stödgrupp. Stödpersonerna ingår i POSOM på frivillig basis, men har ofta erfarenhet från sina ordinarie verksamheter att möta människor i svåra stunder. Det kan till exempel vara personal från kyrkorna, företagshälsovården och socialtjänsten. Deras främsta uppgift är att ta hand om oskadda och oroliga anhöriga, i ett särskilt stödcentrum, exempelvis ett församlingshem, en skola etc. Här finns möjlighet
att äta något, ringa hem och att prata om sina upplevelser med övriga drabbade.

¤

Lär dig larma på rätt sätt


112 är samhällets larmnummer. Var beredd att svara på SOS-operatörens frågor om vad som har hänt, vilket telefonnummer du ringer från och var hjälpen behövs. Ge SOS-operatören så mycket information som möjligt.Får du fram nya uppgifter innan hjälpen har anlänt så ring igen. SOS-operatörens frågor försenar INTE larmet! Medan en operatör frågar har en annan påbörjat alarmeringen. Tänk på att SOS-operatörerna är proffs på att hjälpa och specialutbildas ständigt.

Upp

¤

Goda råd från SOS 112

  • Ta reda på vad som hänt
  • Ring 112
  • Var beredd att svara på dessa frågor
  • - Vad har hänt
  • - ambulans, räddningstjänst, polis eller annat akut?
  • - Var har det hänt - Vilket telefonnummer ringer Du från?
  • - Hur många är skadade eller sjuka?
  • - Har du själv gjort något för att hjälpa till på platsen?
  • - Var beredd att ta instruktioner av SOS-operatören
  • - Lyssna på operatören — Du får hjälp.
  • Vid brådskande, akuta eller livshotande händelser är alltid två SOS-operatörer i arbete.
    En intervjuar Dig och en alarmerar — det går fort.
  • Möt upp, öppna dörrar och visa var hjälpen behövs.
  • Ring gärna SOS 112 igen om Du har kompletterande uppgifter.
  • Var beredd på att en brand eller en olycka kan inträffa när som helst. Tänk igenom hur Du ska agera om Du då behöver ringa SOS 112.

Upp

¤

Informationskällor vid kris


Den viktigaste informationskällan är Sveriges Radios lokala radiokanaler.
Alla lokalradiostationer har en beredskap att dygnet runt kunna informera i ett krisläge. Sveriges Radio centralt har i Radiohuset i Stockholm en dygnet-runt-bemannad trafikredaktion, som direkt kan gå ut i etern med viktig information i alla radiokanaler.

Text-TV är en annan viktig informationskälla liksom naturligtvis de olika TV-kanalerna.
Men det är lokalradion som är den bästa informationsspridaren.

Kommunens webbplats har beredskap att snabbt kunna sprida information.
Vid de senaste årens krishändelser har webbplatsen fått allt större betydelse.
Kan du inte själv hämta information därifrån så kan du säkert be släkten, grannar
och vänner hjälpa dig att få fram informationen.

Även andra myndigheter och organisationers webbplatser kan ge värdefull information
och goda råd. ex. krisinformation.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

I Kronobergs län har vi en unik informationsmöjlighet till allmänheten vid kris, KRISSAM, som är ett webbaserat telefoniinformationssystem som aktiveras vid allvarliga kriser.
Där kan allmänheten få aktuell information om händelsen.
Krissams telefonnummer är 0771 - 86 86 86.

Gruppmejl och information via SMS i mobiltelefonen är också på väg att på allvar bli etablerade informationsmöjligheter. Det gäller framförallt interninformationen.

Upp

Alternativ vid ett strömavbrott


Vid ett strömavbrott försvåras givetvis den traditionella informationsspridningen, men det finns numera goda möjligheter och lite planering för att kunna ta emot information via lokalradion.
  • Batteriradio är naturligtvis bra att ha. Ha gärna batterier i reserv.
  • Du kan oftast lyssna på radio i din mobiltelefon eller i din ipod.
  • Kom ihåg bilradion!
  • Med hjälp av mobiltelefonen kan du ringa bekanta utanför det drabbade området och be dem ta fram information på aktuellawebbplatser.
  • För att säkerställa att du har laddade mobiltelefonbatterier har du naturligtvis en speciell mobilladdare som går via bilens cigarettändaruttag!
  • Mobiltelefonmasterna kan också drabbas av strömavbrottet, men driften av dessa master blir allt säkrare med reservkraftmöjligheter.
  • Till slut — ta kontakt med dina grannar och hjälp varandra genom att utbyta information.

Krisutrustning

Tips om utrustning i bostaden


Överlevnadslåda Bra att ha vid ett strömavbrott. Samla alla viktiga saker på ett ställe. Följande kan vara med i lådan:
  • Batteriradio, reservbatterier
  • Tändstickor, tändare
  • Stearinljus, värmeljus
  • Konserver, socker
  • Choklad, kaffepulver, tepåsar
  • Reservmedicin av olika slag
  • Kaffefilter för vattenrening
  • Fickkniv, skruvmejsel och tång
  • Mobiltelefonbatteri
  • Spel, kortlek
  • Telefonlista — släkt, grannar

Upp

¤

Vattenavbrott


Vid ett strömavbrott kan det vara bra att tappa upp vatten i kärl, dunkar eller PET-flaskor. Strömavbrottet kan snabbt påverka vattendistributionen.Saknar du friskt vatten kan du använda sjövatten, vatten från vattendrag och brunnar, smält snö och is. Sila vattnet i kaffefilter och koka det därefter i 5-10 minuter utan lock för att döda eventuella bakterier. Förvara vattnet mörkt och kallt.

¤

Ingen värme


Vid ett avbrott dröjer det minst ett dygn innan temperaturen sjunker neråt 10 grader inomhus. Om avbrottet blir längre kan det vara bra att veta följande:
  • Förbered ett nödrum som gärna ska ligga mellan två rum och i söderläge. Dra för gardiner eller häng en filt för fönstren.
  • Har du ett tält, använd det inomhus eller bygg en koja med hjälp av bord, stolar och filtar. Lägg mattor på golvet. Ha ordentligt på fötterna.
  • Stearinljus och värmeljus ger viss värme. Använd rejäla och obrännbara ljusstakar.
  • Lämna ALDRIG ljusen obevakade.

VIKTIGT! Kontrollera din brandvarnare och att du har släckutrustning av något slag, brandsläckare, brandfilt eller vatten upphällt i spannar.

Upp

¤

Om strömmen går


Strömmen i våra bostäder tar vi som en självklar del av vardagen. Den ska helt enkelt bara finnas där. Hur mycket som egentligen är beroende av el förstår vi inte förrän den plötsligt inte finns.
Lamporna slocknar, elektriska apparater slutar fungera och sådana har de flesta många av. Oberoende av vilken värmekälla du har, så är risken stor att också den slutar att fungera. Och så vidare. För att klara ett längre strömavbrott måste du och din familj vara förberedd. Devisen "Bättre beredd än efterklok" sammanfattar väl vad det handlar om. Ta några minuter och tänk efter på vilket sätt du kan bli bättre rustad för ett längre elavbrott.

Några goda råd
Ha alltid någon form av reservbelysning hemma, t ex ficklampor.

  • Kontrollera så att du har fräscha batterier.
  • En gasol- eller fotogenlampa är effektiva ljuskällor, se till att ha bränsle till dem också.
  • Kom ihåg tändstickorna!
  • Levande ljus och kokapparater kräver mycket syre — vädra!
  • När strömmen har gått ska du stänga av element och större strömförbrukare. Slå på en apparat i taget när strömmen återkommer, påfrestningarna blir för stora om alla hushåll nyttjar maximalt med ström samtidigt.
  • Fritidsutrustningen fungerar lika bra inne som ute vid sådana här tillfällen. Komplettera dun reservutrustning innan det händer något. Information
  • Se till att du har en batteridriven radio för att kunna få information via lokalradion, som ofta förmedlar information från aktuell leverantör och kommunen.
  • Många lokalradiostationer sänder information i anslutning till sina nyhetssändningar. Har du ingen batteriradio kan bilradion vara ett tips!
  • En annan bra informationskälla är Internet. Har du ingen ström så ring en anhörig eller vän i en ort där strömmen fungerar och få internetinformationen förmedlad till dig.

Upp

¤

Om värmen försvinner


Visste du att i ett äldre, dåligt isolerat flerbostadshus sjunker inomhustemperaturen från 21 till 10 grader på drygt ett dygn om det är 0-gradigt ute? Den som blir av med värmen under längre tid märker att de tio plusgrader som uppfattas som ganska behagliga utomhus, känns direkt kalla inomhus.

I flera orter är många av flerbostadshus en anslutna till ett fjärrvärmenät. När värmen försvinner beror det antingen på ett strömavbrott som gör att cirkulationspumparna inte kan transportera det varma vattnet runt i huset, eller så har fjärrvärmeleverantören fått problem med till exempel en större läcka. I övriga flerbostadshus och villor fordras det el för att den normala värmekällan skall fungera.

I villor och fristående byggnader finns ofta alternativa värmekällor som kaminer och öppna spisar. Men hur gör du som bor i lägenhet? Det finns faktiskt flera enkla åtgärder att vidta, både innan värmen försvinner och under ett längre avbrott.

Några goda råd

  • Kall luft är tyngre än varm, vilket innebär att det först blir kallt på golvet. Ligg eller sitt inte på golvet i onödan och ha varmt på fötterna.
  • Använd ett rum och håll värmen i detta. Bäst är ett rum med få fönster och det fönster som finns får gärna vetta åt söder för att utnyttja solens värme.
  • Visste du att fyra personer avger samma effekt som ett mindre värmeelement? Den värmen kommer väl till pass.
  • Isolera fönster och dörrar med tejp eller filtar för att undvika onödigt drag.
  • Glöm inte att vädra en kort stund emellanåt för att få in syre, särskilt om ni har levande ljus
  • Om du fortfarande har ström — använd ett litet elektriskt element eller en fläkt för att värma ett rum.

Information
Lyssna på lokalradion, som ofta förmedlar information från aktuell leverantör och kommunen. I vissa fall kan det också finnas information på text-TV. En annan bra informationskälla är Internet.

Till sist: Tänk efter före! Hur klarar du tre dagar utan värme?

Upp

¤

Så undviker du vatteläckor


Ett elavbrott påverkar vattenförsörjningen. Vattenverket och pumpar längs vattennätet behöver el för att fungera. Högt belägna områden kan bli utan vatten redan efter några timmar. Det är då kommunens uppgift att ordna med dricksvatten vid olika tappställen.

Till en ort utan vatten kan vatten köras i tankbil och speciella tankställen ordnas, vanligen med hjälp av brandförsvar och tekniska kontoret. Vattnet hämtas lättast i plastdunkar eller hinkar. Ha helst en dunk med skruvlock och tappkran.

Om en vattenläcka uppstår
Bristfälliga badrum med gamla golv och tapeter och stopp i avloppet kan orsaka vattenläckor. Äldre fastigheter kan ha stammar i väggarna som på grund av ålder blivit dåliga, men även kopparledningar installerade i yngre hus kan bli slitna och ställa till problem för de boende i fastigheten.

Vad gör jag om jag drabbas av en vattenläcka i bostaden?

  • Stoppa vattenflödet. Kontakta rörmokare eller vaktmästare eller stäng av vattnet med avstängningsventilen i bostaden.
  • Torka upp vattnet från golvet så fort som möjligt.
  • För att förhindra följdskador — kontakta saneringsfirma eller besiktningsman.Hur förebygger jag vattenläckor
  • Håll avloppen fria från föremål som kan orsaka stopp.
  • Använd kunnigt fackfolk för installation av tvätt- och diskmaskin.
  • Rensa golvbrunnen i badrummet regelbundet och se till att vattnet rinner ner ordentligt i avloppet.
  • Åtgärda droppande kranar. Om man måste vrida om hårt är det ett tecken på att det är dags att byta packning.
  • Kontrollera att toaletten inte står och rinner och att spolningen fungerar.

Upp

¤Brand - lär dig ingripa
Alla bränder är små i början. Det är därför viktigt att veta hur man direkt ska agera om brand uppstår. Grundregeln är VARNA — RÄDDA — LARMA via 112 — SLÄCKA.

  • Brand i gryta — Flytta kastrullen från kokplattan. Kväv branden med ett lock. Använd ALDRIG vatten om brand uppstår i margarin, olja eller annat fett.
  • Annan brand — Är branden liten och du har utrustning för att släcka, närma dig branden i låg ställning och spruta på brandhärden. Kryp under röken.
  • Brand i TV — Börjar oftast med rökutveckling från TV:n. Dra ut kontakten, kväv branden med t ex en matta eller häll vatten på och försök få ut apparaten i det fria (exempelvis på balkongen).
  • Kan du inte släcka själv — Stäng dörren till det utrymme där branden uppstått, varna omgivningen och larma räddningstjänsten.
  • Lär dig begreppen. NER UNDER RÖKEN och STÄNG IN BRANDEN.

Det är röken som dödar
Det är den giftiga röken som nästan alltid är dödsorsaken vid en brand. Därför är det viktigt att ha stor respekt för röken. Vid en brand i en hyresfastighet gäller följande viktiga kunskap.

  • Om det brinner i din lägenhet, lämna lägenheten och stäng alltid dörren ut till trapphuset. Förhindra rökspridning i trapphuset.
  • Om det brinner på annan plats i fastigheten — stanna kvar i din lägenhet. Gå ALDRIG ut i en trappa där det finns rök. Röken dödar! Du är säkrare i din lägenhet. Avvakta räddningstjänstens instruktioner. En lägenhetsdörr står emot brand i minst 30 minuter. Känner du oro — ring 112.

Upp

Kontrollera brandskyddet i din bostad


Checklista för ökad säkerhet för dig och dina grannar. Följ den här listan och kontrollera brandskyddet i din bostad och i fastigheten.
  • Lägenheten skall vara utrustad med minst en brandvarnare.
  • Kontrollera regelbundet brandvarnarens funktion. Byt årligen batterier t ex vid första advent.
  • Kontrollera elutrustningen i lägenheten. Sladdar i kläm! Glapp i kontakter?
  • Åtgärda blinkande lysrör. Elfel är en av de vanligaste brandorsakerna.
  • Gå aldrig hemifrån med påslagen diskmaskin, tvättmaskin eller torktumlare.
  • Placera inte levande ljus på TV:n.
  • TV:n ska stå fritt. Slå av TV:n med knappen på apparaten.
  • Förvara tändstickor och tändare utom räckhåll för barnen.
  • Dra ur kontakten när du använt kaffekokare och brödrost.
  • Förvara inte brandfarlig vara i källare eller vindsförråd.
  •   Se till att spisfläkt och filter är fria från fett.
  • Tillse att onödigt skräp och tidningar inte samlas i trapphus, källare eller på vinden.
  • Container på gården? Säkerhetsavståndet till byggnad är 4 meter för täckt container och 6 meter för öppen container.
  • Dörrar till källare och vindar skall alltid vara låsta.
  • Kontakta i första hand fastighetsägaren om du tycker att det är brister i brandskyddet. Har du frågor är du alltid välkommen att ringa till räddningstjänsten.

Viktigt att veta

  • I trapphuset får det inte finnas något brännbart som barnvagnar, tidningsbuntar eller kartonger.
  • Det är OK med en rullator i trapphuset, om det inte försvårar utrymning.
  • Brandfarliga varor får inte förvaras i källare eller på vindar. I en lägenhet får man förvara sprayburkar och gasolflaskor av högst 5 litersstorlek samt brandfarlig vätska i behållare av högst 10 litersstorlek. På en ej inglasad balkong får finnas brandfarlig vätska i behållare av högst 25 litersstorlek. Förvara gärna behållarna i ett skåp.

Upp

Brandvarnaren - vakar när du sover


En brandvarnare är en självklarhet i varje bostad, fast som tillfällig. Brandvarnare räddar årligen många liv och är en av de billigaste livförsäkringar som du kan ha. De flesta dödsbränder inträffar under nattetid. Orsak är ofta sängrökning, kvarglömt ljus eller elfel.

En brandvarnare reagerar mycket snabbt på rök och ger då ifrån sig en stark signal. Det innebär att du får ett tidigt larm och då antingen kan släcka branden med lämplig släckutrustning eller utrymma bostaden. Du bör regelbundet, t ex varannan månad, kontrollera funktionen hos dina brandvarnare genom att trycka på testknappen. Du bör också kontrollera den när du har varit borta en längre tid, t ex över en helg.

Det finns idag brandvarnare med batterier som räcker 8-10 år. Har du inte en sådan skall du byta batteri varje år. Inför advent kan vara ett lämpligt tillfälle att byta. Funktionen i en brandvarnare blir sämre efter cirka 10 år. Köp ny brandvarnare vart tionde år! För dem som har en hörselnedsättning eller är döva så finns det idag hjälpmedel som gör att de varnas när brandvarnaren ljuder. Kontakta i så fall närmaste hörcentral.

Krav på brandvarnare


Statens Räddningsverk har 2004 i ett så kallat allmänt råd tydliggjort att ett skäligt brandskydd är att varje bostad har en fungerande brandvarnare.Det är fastighetsägarens ansvar att montera en brandvarnare i bostaden, men det är hyresgästen som ansvarar för skötseln och funktionskontrollen.Placering Brandvarnare bör placeras i tak utanför sovrum, vid flera våningar bör det finnas minst en på varje plan.

Upp

¤

Fakta om elsäkerhet

  • Se kontinuerligt över dina elinstallationer. En sladd eller ledning som nöts så att isoleringen skadas kan leda till både elstöt och elbrand. Det samma gäller för en trasig stickkontakt, ett trasigt eluttag eller strömbrytare.
  • Byt ut trasiga sladdar. Se till att inga sladdar ligger i kläm.
  • Se till att eluttagen är petskyddade. Det ska finnas täckplattor över kontakthylsorna så att det blir svårare att komma i beröring med strömmen.
  • Goda råd
  • Ta för vana att dra ur stickkontakten när du använder till exempel hårtorken eller brödrosten.
  • Var uppmärksam på elapparaterna så att de inte lukta bränt eller låter konstigt. Använd dem i så fall inte.
  • Rengör filtret på torktumlaren regelbundet. Var alltid hemma när torktumlaren, tvättmaskinen eller diskmaskinen är igång. Då ökar chansen att upptäcka bränder eller läckage i tid.
  • Hallogenlampor och toppförseglade glödlampor kan bli 250 grader varma. Placera dem därför långt ifrån brännbart material och kontrollera fästanordningarna.
  • TV:n ska stå så att den får tillräcklig ventilation och inte överhettas. Ställ den inte i ett trångt fack i bokhyllan och täck inte över den med stora dukar. Placera inte heller stearinljus och blommor ovanpå TV:n. Slå alltid av den med strömbrytaren på apparaten och inte med knappen på fjärrkontrollen. Dra ut sladden när du reser bort.

Satsa på jordfelsbrytare

  • En jordfelsbrytare känner av om strömmen går fel väg, till exempel via en människa till jord. Den bryter då strömmen på bråkdelen av en sekund.
  • Vid nyinstallationer är det numera lag på att jordfelsbrytaren ska skydda uttag i bad- och duschrum samt utomhus. Har Du en gammal elinstallation, små barn eller om du arbetar mycket med elverktyg utomhus, kan det vara bra att installera en jordfelsbrytare som extra skydd. Diskutera frågan om installation av en jordfelsbrytare med en elinstallatör.

Upp

¤

Akut omhändertagande

¤

Chock


Den medicinska chocken eller skadechocken är ett begrepp som inte ska förväxlas med det tillstånd av stark sinnesrörelse, som ofta kallas chock. Med medicinsk chock menas att blodmängden i förhållande till volymen i blodkärlen är för liten. Blodtrycket sjunker, detta gör att kroppens celler får för lite syre och livsviktiga funktioner störs. Tillståndet är mycket allvarligt.

Orsak

  • Blödning
  • Stora vätskeförluster, kräkning, diarré
  • Brännskador
  • Elektriska skador
  • Förgiftningstillstånd
  • Allergi

Symtom

  • Blek
  • Kallsvettig
  • Snabb, svag puls
  • Snabb andning
  • Törst
  • Oro

Åtgärd

  • Kontrollera andningen — Fria luftvägar
  • Lägg den skadade plant med benen högt
  • Stoppa blödningen
  • Skydda mot avkylning
  • Varsamhet
  • Inge lugn, sitt hos den skadade
  • Vid risk för medvetslöshet — stabilt sidoläge
  • Ge ej någon dryck

Upp

Psykisk hjälp
En person som har varit inblandad i en olycka kan reagera med oro, ångest och förvirring, utan att själv ha fått kroppsliga skador. Människor reagerar på olika sätt — någon känner oro för alla inblandade, andra får skuldkänslor.

Apati, tystnad, skrik eller gråt — allt kan vara lika normalt. Människor kan reagera på helt olika sätt vid krisartade händelser. Personer som varit inblandade eller blivit vittne till en svår händelse behöver stöd och hjälp. Att bara finnas till och lyssna, kanske lägga en jacka runt axlarna, känns skönt för den drabbade. Men tänk på att som hjälpande undvika diskussioner om till exempel vem som är skyldig till olyckshändelsen.

På alla arbetsplatser ska finnas rutiner för hur man tar hand om sina anställda vid en kris såsom t ex en arbetsplatsolycka eller vid dödsfall.

Bröstsmärtor

Orsak

  • Hjärt- kärlsjukdomar

Symtom

  • Plötslig smärta i bröstet som varar i mer än fem minuter
  • Ibland strålar smärtan ut i armarna, halsen, magen eller ryggen
  • Andningssvårigheter
  • Blek, kallsvettig
  • Illamående, kräkning
  • Oro, ångest

Åtgärd

  • Ring alltid 112
  • Absolut vila för den sjuke, i det läge han/hon tycker är bäst, gärna halvsittande
  • Skapa en lugn miljö för den sjuke.

Medvetslös

  • Kontrollera andning och puls
  • Fria luftvägar
  • Stabilt sidoläge

Andningsstopp

  • Mun-till-mun andning

Hjärtstopp

  • Hjärt-lungräddning

Upp

Luftvägsstopp

Orsak

  • Främmande föremål i luftvägarna

Symtom
Delvis luftvägsstopp:
Personen kan tala och hosta

Totalt luftvägsstopp:

  • Personen kan inte tala eller hosta. Tar sig för halsen.

Åtgärd
Delvis luftvägsstopp:

  • Låt personen själv försöka hosta upp föremålet.

Totalt luftvägsstopp:

  • Ge upp till 5 slag mellan skulderbladen. Ge upp till 5 bukstötar. Efter två omgångar utan effekt ring 112.

Personen har fallit omkull och kan inte tala eller hosta.

  • Titta i munnen. Starta med 30 bröstkompressioner. Prova att ge 2 inblåsningar*.
Larma 112 och fortsätt tills hjälp anländer.

*Bör ha genomgått Hjärt- och lungräddningsutbildning (HLR) för att kunna genomföra detta.

Upp

Förgiftning

  • Vid misstanke om förgiftning ring omgående Sjukvårdsrådgivningen 077-117 75 00. Följ deras anvisningar.
  • Småbarn kan råka ut för förgiftning då barnet börjar utforska omgivningen.
  • Symtom är ont i halsen, ont i magen, sömnighet, kräkning eller medvetslöshet. Leta efter förpackningar!
  • Försök få den drabbade att dricka vatten, mjölk eller äta glass. Giftet späds då ut.
  • I många fall är det bra om den drabbade kan kräkas. UNDANTAG — Kräkning får inte framkallas om den drabbade svalt något frätande, till exempel lut, maskindiskmedel, rengöringsmedel.
  • Ta med misstänkta förpackningar, flaskor och burkar vid läkarbesök.
  • Gift på huden — Spola rikligt med vatten i minst 15 minuter. Ta av alla kläder som kommit i kontakt med giftet. Tvätta den skadade kroppsdelen försiktigt och grundligt med vatten.

Brännskador

  • Spola omedelbart det brända området på kroppen med normalkallt vatten. Spola i minst 15 minuter.
  • Täck därefter brännsåret med ett förband. Stick inte hål på brännblåsan om en sådan skulle bildas.
  • OBS! Var beredd på att den skadade kan drabbas av chock.

Skärsår

  • Tvätta dina egna händer. Tvätta huden runt om såret med tvål och ljummet vatten. Därefter tvättar du själva såret från mitten och utåt. Vid behov för ihop sårkanterna med sårtejp.
  • Lägg ett skyddsförband. Låt förbandet sitta kvar i 3-4 dygn om inte några komplikationer tillstår.
  • Om sårskadan måste ses över av läkare — tvätta inte sårskadan.
  • Lägg ett skyddsförband och uppsök läkare. Ta inte bort främmande föremål som trängt in i kroppen. Låt läkaren göra det

Upp        Tillbaka till Krisberedskap

Sidan senast uppdaterad: 2010-01-13
Innehållsansvarig: Lars-Erik Hammarström
Uppvidinge kommun, Box 59, 360 70 Åseda,  Telefon 0474-470 00    |    Kontakta oss    Här ligger Uppvidinge